Back in Black

Våren är här!! Jamen är detta skönt eller?!?! Körde runt i morse med rutorna nedrullade (och jag fick upp dom sedan oxå...) ackompanjerad av Back in Black. Absolut allt blir bara sååå mycket vackrare av lite sol och vår.

Det är faktiskt inte rättvist att vi skall bo i dessa trakter. Nja, men det är iallafall inte rättvist att det skall vara beckmörkt och deprimerande halva jäkla året. Fast det är ju som någon sade till mig idag: "annars hade man ju inte uppskattat våren så". Det kan man ju hålla med om men nog sjutton hade jag uppskattat om det var vår året runt och så kanske lite sommar då och då. Ibland kan tanken slå mig att det där med den globala uppvärmningen kanske inte är så dumt. Slår dock raskt ifrån mig denna tanke för annars står man väl upp till näsan i vatten vilket år som helst.

Appropå det där med global uppvärmning förresten: det finns ju de som ogillar att man kör omkring med sådana stora bilar som vi Chevrolet-fans gör. Vill bara nämna att våra gamla bilar går alldeles utmärkt att köra på E85!! Till och med 100% E85 men då kan det bli lite svårstartat ibland medan att blanda i 30-50% är helt smärtfritt. Lägg därtill att de flesta större moderna bilar drar ungefär lika mycket men inte kan blanda i någon sprit i tanken.

Flexifuel? Ha! Been there done that!

Vart är vi på väg?

Nu undrar jag bara en liten sak: vart är denna värld på väg? Vad är det vi gör med oss själva? Allting håller på att bli fullständigt karaktärslöst och utan själ. Jag menar inte bara bilar utan allt egentligen. Visst många kan nog betrakta oss som älskar gamla Chevrolet och Caprice som knäppa eller åtminstone lite excentriska men snart ser ju varenda bil likadan ut. Jo, det finns undantag som Smart, PT Cruiser och kanske några till. Jag skall erkänna att förutom Cheva så är jag lite svag för BMW. Men hallå!!!! Inte ens dom är ju unika längre. Jo, förresten motorn svirrar fortfarande lika skönt.

Jag vet att det inte är bara för att jag har några år på nacken. För hundra gubbar allt ser ju likadant ut. Ta bara bilen här bredvid. Kan ni gissa vad det är för bil?? Det kan ju vara precis vad som helst. Jaja, det finns bilkännare som ser vad det är för att ett blinkersglas är 12mm högre än på en Hyundai. Nej, det är inte det jag menar. Allt ser ju likadant ut. Förr fanns det skillnad på saker. Kommer ni ihåg! Det fanns engagemang och karaktär på saker och folk. Icke nu!

Jag tror det är kortsiktigheten och alla förbannade aktiekurser, börsnoteringar, index och ja-ni-vet-vem och hans moster. Nej, det finns inte tid för att göra sköna saker och rätt saker. Häromdagen såg jag en intervju med en börsanalyiker angående hur ett företag skulle förändra sig. Han tyckte detta var mycket bra initiativ som skulle leda till god framgång för företaget ifråga. Vad var hans rekommendation? SÄLJ! Varför undrar ju såklart alla. Jo för att på tre månader så skulle aktien gå ner. Jamen tacka ja-ni-vet-vem för att alla skapar själslösa och karaktärsfria produkter med det perspektivet. Nej, fram för lite fler med no-guts-no-glory annars så kör vi snart alla en bil som på bilden ovan.

Tack för idag och ha det gott därute! Ja just det, vad är det nu för bil? Jo, en Chevrolet Nubira. Station Wagon!!! Nej, dra mig baklänges på en vagn! Skärpning världen!

I'm in Love with My Car

...med Queen från plattan A Night at the Opera strömmar ur högtalarna. Ha! Min iPod avnjuts nu vid varje färd. Fullproppad med låtar, med spellistor som Trashy, Country, The whole 9 yards, 3rd base, Softies så kan det bara bli helt kalas. Vilken känsla att blanda ny teknik med en riktig gammal hederlig bil. Jag blir så nöjd!

Var ute med familjen och finåkte idag. Det är rätt märkligt ändå vad folk glor. Känns inte riktigt som vi Svennar brukar göra det. Men med en stor härlig Caprice så ser man ju faktiskt folk som glor på riktigt. Dom flesta i smyg förstås, tror dom, framför allt vid rödljus - glor på och om man glor tillbaka så skruvas det med bakspeglar eller stereo. Vi är nog ett konstigt folk ibland. I Kina är man lite mindre försiktig och ställer sig och glor på mystiska saker (typ Svennar ;-). Frågan är om inte det är lite klokare än att tramsa runt och smyg-glo. Visst det finns en del som vinkar och visar tummen upp - nja, ett och annat annat finger kan man ju få ibland när man puttrar i 45 bara för det är så mysigt. Någon liten riskokare som kastar sig ut i vänsterfilen och symaskinsmotorn går på fullvarv. Jaja, vi vet ju alla vem som har det bäst.

Ha det gott där ute!

Elkillen...

Jodå, visst funkade vindrutetorkarna idag igen men jag var tvungen att vara suuuuuperlätt på handen. Fel läge på spaken så gick dom för fullt. Tur att Caprice inte är någon racer-bil för då hade jag väl utövat terrängkörning.

Fick iallafall installerat en iPod i bilen idag, komplett infälld med träfolie runt. Även om jag snålade in på att få rätt på färgen – blev nussbaum-folie istället för rosewood mönster - så blev det ändå rätt hyfsat. Bilder kommer, nu är det mörkt. I vilket fall var det en eländig historia. Manualen till slutsteget sade att man skulle koppla en orange sladd om man ville kunna ställa av slutsteget med tändningen - kopplas till power antenna sa's det. I vilket fall så trodde jag slutsteget var kass så jag åkte och bytte det. Efter att ha installerat utbytessteget och det var helt ljudlöst så mätte jag om det fanns utsignal, och det fanns det inte. Så blev jag lite desperat, mixtrade runt med sladdarna som bara den och i rent vansinne pregade jag ner den svarta i samma kontakt som den orange. Vips så ljöd hela bilen av Thunderstruck. Visade sig att både den svarta och den oranga skulle vara inkopplad. Helt sjukt och inte för att jag är någon kung på el, men det verkar ju helt knäppt. 

Imorgon bitti står iallafall pärlan där och bara väntar på att få lira lite musik för mig. Rätt onödigt egentligen när det är musik bara att lyssna på motorn.

Jubel i busken, torkarna stannade

Då var det kväll. Lyckan står högt i tak. Hämtade min dotter från fiolen, det regnade ute och gissa vad som hände. Jo, mina besvärliga vindrutetorkare lade sig ner att vila - i rätt läge!!! ...och dessutom på mitt kommando. Jag vågade knappt prova igen men jag kunde återupprepa proceduren två gånger till. Därefter höll inte nerverna för trycket och jag lätt bladen vila. Vi får se om det kommer en skur igen imorgon. Efter en natts sömn borde jag våga slå på torkarna igen, vi får se.

Från glädje till sorg: man får ju snart åka med gummistövlar. Det regnar in på förarsidan och mattan (jo, jag är lite skadad, det är en 'äkta' matta) är rent blöt. Vet man vad man skall göra i helgen då. Får väl starta vattenspridaren och dra på våtdräkten och försöka ta mig in under pedalerna för att lokalisera fallet.

Visst är det njutbart med gamla bilar. Jag blir faktiskt inte ens förbannad.

Nattinatt.

/L.

Så var man då med Caprice igen...

Jaha, då har ordningen i livet återställts. Köpte förra veckan en Chevrolet Caprice Brougham av årsmodell 1987. Gud vad underbart! Visst det är en uppsjö med fel, vindrutetorkarna är antingen av eller på och förändring av tillståndet ändras under huven. El-sätet funkar inte alls så jag sitter som tidigare ägaren har bestämt. Härom natten så gick rutan ner men sedan inte upp. Var bara att klämma in en handuk med plastpåse runt. Icke desto mindre: JAG ÄR LYCKLIG!!